dordor

  Jag har lite tråkigt, tänkte blogga. Så jag hittade på ett ämne också, det är ju rätt kul att läsa något som faktiskt handlar om något...
  Jag har tänkt lite på det där (typ de senaste fem minuterna) och jag tycker lite både och. 
  Melodin är ofta det man lägger märke till först och det är det som bygger upp en låt, i de flesta fall. Så om man lyssnat på en låt tillräckligt länge, som man gillar för att den har asskön melodi, rytm o s v, så lägger man antagligen märke till texten. Då kan låten förändras totalt i ens ögon. Den får en helt annan innebörd, ett helt annat djup.
  T ex låten 170 med Kaizers Orchestra, en av mina favoritlåtar just nu. Det man la märke till först, var själva musiken. Men när jag började lyssna på texten (jag förstod fast det var på norska :P), så upptäckte jag att den blev dimensioner bättre. Handlingen i texten får mig nästan att gråta och jag blir helt tagen. 
  En del av låten översatt till svenska:

"Dagen kom
jag väntade på signal
Jag fick min sista order ifrån högsta befäl
och han skrek:
'170, gå och se om det är klart'
(Oh la la, gå och se om det är klart)
'Nej, general, låt mig få slippa general'
(Oh la la, låt mig få slippa general)
'Det är lätt för dig att sända ut en frivillig soldat
men vem ska se efter min hustru och mitt barn?'

  Låten slutar med att "generalen" ropar efter soldat 170. Men han får inget svar. Man drar slutsatsen att soldat 170 dött med sitt uppdrag. 
  Jag tycker att det är hemskt sorgligt. Och melodin i sången är lite våldsam, och vemodig på samma gång. Frustrationen, sorgen och ilskan i sången lyfts verkligen fram. Allt det där skapar en helhet som gör låten till vad den är. 
  Det jag försöker säga är att det är först när man förstått texten och innebörden/budskapet, som man hör skillnad mellan en bra låt och en übergrym låt.

  Haha, det var mina små tankar om musik framslängda från höften. :)

  Godätachipsspillahallonsodaochbloggaommusikafton!