Varför så elak?!
Det kan gälla vad som helst. Ett exempel är att folk ofta är elaka mot varandra. Otrevliga, visar ingen respekt. Säger taskiga saker för att verka "häftig", eller nåt.
Det är lite tråkigt...
"Har du träffat Egon, den sär snubben i prallelklassen?"
"Ja, han är en riktig idiot. Fett konstig, går runt och visslar hela tiden. Jävla värdo!"
"..."
Typ sådär låter det hela tiden när man pratar med folk. Så ska det väl inte behöva vara?
Jag är väl lite naiv när jag tror att man kan vara så snäll, men man kan väl försöka? Fast det är väl för mycket begärt och jag vet att det inte är nåt nytt jag skriver om. Men jag var tvungen...
Det var före fotbollsmatchen jag var på häromdagen. Jag åkte ju tunnelbana dit och det var där jag började fundera över det. Hur folk aldrig visar någon ödmjukhet eller respekt. Man går bara rakt fram och den som inte flyttar på sig får skylla sig själv. Man viker aldrig undan för att man inte ska krocka med någon. Det får den man möter göra. Blir nästan som ett chickenrace. Trams.
Det är samma sak i skolan. Skitungar liksom nior. Ingen viker undan och ger plats åt varandra. Det känns som om man är den enda som gör det... Nästa gång kanske jag inte ska göra det utan gå rakt in i personen, se om han/hon vaknar ur sin lilla ego-bubbla.
Den där dumma väggen som döljer alla känslor och visar en stenhård yta utåt. Varför ska man bygga upp en sådan runt sig...? Vart är vägen på väg...?
Godpessimistkväll! :)
Urban Dictionary
Här är länken:
http://www.urbandictionary.com/
Några beskrivningar var väl inte helt träffsäkra, medan andra var riktigt klockrena:
Muse
Quite simply, this three person band from Great Britain produces the best music im sure I will ever hear. Hearing "Thoughts of a Dying Athiest" makes me want to touch myself.
If you like Muse, give yourself a high five!
If you have never heard Muse, go to www.muse.mu where you can hear their music.
If you don't like Muse, then you can go fuck off and die, because you are, no doubt, an ignorant bastard with less appreciation for good music than N*sync fans.
Quinten: *Gives Jake 5 dollars*
Jake: What is this for?
Quinten: Thanks for telling me to listen to Muse. They kick ass!
Fjortis
From the Scandinavian word for fourteen - fjorton (Sweden)/fjorten (Norway, Denmark). Someone, most commonly a girl, acting annoyingly immature. Usually someone in the age 12-17 (approximately), but fjortis is not an age, it's a state of mind.
*sigh* She's such a fjortis!
Emo
The Difference between Emo And Goth:
Emos Hate themselves
Goths hate Everyone
Emos Want to Kill themselves
Goths Want to kill Everyone
Teo
The Coolest, sexiest man alive. Also, has a large penis.
"Damn, that teo went with the 9 girls to prom, and never left the parking lot."
Swedish
A really really atractive group of people. From the country of Sweden, or of Swedish heritage. Really, really good-looking, and very good friends. Every boy wants a Swedish girl. (But why can't you just leave her alone?) They make good friends and look like models. Every single one of them.
"Oh those swedes crack me up, i hope i can marry one some day"
"Wow, she looks like a model, she must be swedish."
Det var bara några exempel, sidan är skitkul. Leta upp fler ordförklaringar. :D
Annars var jag och kollade på Hammarby - TPS Åbo idag. Det gick inte alls bra. De förlorade med 2-1. Men man kan ju inte alltid vinna... :/
Just det! Jag glömde veckans låt förra veckan.
Jag har lyssnat mycket på mitt absoluta favoritband, Muse, den här veckan. Så jag ger er en av mina favoritlåtar. (Videon är väldans skum, så den behöver man inte se... :P)
BLISS!
Godpåsklovstisdagskväll!
Vad jobbigt med koder...
Jag har inte gjort så mycket på lovet. Umgåtts med en polare. Typ. Får se vad som händer framöver. :)
I am freeeeeeeeeeee!
Som vanligt, inget planerat under lovet. Tar det som det kommer... Kanske borde plugga, men jag tycker det är jättesvårt att plugga när man är ledig. Och jag är nog inte ensam...
Hoppas bara att det är någon som vill umgås med stackars mig, annars måste jag plugga för att ha nåt att göra.
Och för att göra det här inlägget ytterligare lite mer ointressant, så ska jag berätta att jag har ont i huvudet. Jag fick en boll i skallen på träningen i måndags. Jag offrade mig på en frispark, lite onödigt, tror jag. :D
Jag gjorde NO-prov idag om genetik. Jättekul. Njae, kanske inte. Men det gick ganska bra i alla fall.
Jaja, senare ska jag träna lite.
Godförstadagenpålovet!
Hö, de klarade det ju...
Även om de flesta var duktiga, så står Tom i en klass för sig. Ni som var där håller nog med mig. Vilken inlevelse! Vilken redovisning! Makalöst! Superbt!
Jag hade ändå en hyfsad dag. Drygt tre timmars gudstjänst till trots.
Började med att vi sprang upp till Johan där Karlan hade lanat. Vi väckte grabbarna så att Karlan skulle komma i tid. Kände mig duktig.
Sedan satt man och svettades i över en och en halv timme i kyrkan för att lyssna på den första omgången konfirmander. De var så duktiga så. Bra jobbat!
Sen var det lite lunch, potatisgratäng med rostbiff. Och äppelkaka till efterrätt. Mumsfillibabba!
Nästa omgång skötte sig också bra, särskilt Tom som sagt.
Städa och gå hem. Najs.
När jag kom hem kollade jag klart på Hullabaloo. Och appropå det så är det lustigt att ingen verkar intressera sig av mina musikinlägg... xD
Det är väl lite speciell musik, kanske, särskilt för alla fjortisar som läser den här bloggen. Inte så många musiknördar inte... ;)
Godsöndagskväll!
Hullabaloo!! <3
Jag var i stan och köpte en skjorta (man måste vara fin inför konfirmanderna på den stora dagen) och gick in på Rocks, för att kolla runt lite bland skivor och filmer.
Då hittade jag Muse's musik-DVD Hullabaloo. En DVD med en hel livespelning från Le Zenith i Paris + lite extramaterial.
Lite bakgrundsinformation först innan jag fortsätter.
Jag skriver lite om Muse (ungefär som mitt Pink Floyd inlägg tidigare), vilket är mitt favoritband, en av mina stora kärlekar inom musikvärlden.
Muse består av Matthew Bellamy (sång, gitarr, keyboard), Chris Wolstenholme (bas) och Dominic Howard (trummor och andra perkussionistiska instrument).
Bandet bildades i Teignmouth, England på Teignmouth Community College i början av 90-talet. Matthew Bellamy provspelade som gitarrist i Dominic Howards band. De bad sedan kompisen och trummisen Chris Wolstenholme att lära sig spela bas.
1994 ställde de upp i en tävling för lokala band under namnet Rocket Baby Dolls. Matt sa i en intervju att det var en protest, de tog ställning mot samhället när de slog sönder sina instrument i slutet av uppträdandet. När de sedan vann började de ta sin musik mer seriöst, bytte namn till Muse, hoppade av skola och jobb och flyttade bort från Teignmouth.
1999 kom det första albumet efter en rad singlar, Showbiz.
Origin of Symmetry var nästa album och släpptes 2001, följt av Hullabaloo-DVD:n och Hullabaloo-soundtracket till DVD:n (2002).
Absolution kom ut 2003.
Senaste albumet, Black Holes and Revelations, släpptes 2006 och innehåller bl a annat hittarna Supermassive Black Hole och Starlight.
Så där, lite background information, så att säga...
However. När jag kom hem lyfte jag upp DVD-spelaren på mitt rum, slog upp ett glas Påskmust och satte igång DVD:n.
Fy fan, vad coolt det var!
Jag var ju inte där... Men jag kan föreställa mig hur häftigt det måste ha varit. Taket lyfte i princip. Matthew Bellamy susar omkring på scen och leker fram ljud och musikaliska kombinationer som man inte trodde var möjligt att någon annan än möjligen Tom Morello och Jimi Hendrix kunde göra. Chris Wolstenholme fyller skickligt ut låtarna med lysande basspelande och Dominic Howard slår skiten ur sig, rytmen och slagen smäller perfekt in i öronen varje gång.
Det var helt enkelt magiskt.
Och det Hullabaloo verkligen gör, är att få mig att vilja se Muse ännu mer än jag ville förut. Nästa gång de besöker Sverige måste jag vara där!
Ett musikaliskt ögonblick värt att minnas, fastän det bara var en DVD. Så kan man sammanfatta det här inköpet. Jag har bara kollat på disc 1, och jag tycker redan att de Hullabaloo var värt varenda eett av de 299 kronorna...
Här är två smakprov från DVD:n. Filmerna visar verkligen varför Muse är ett av världens absolut bästa liveband.
Muscle Museum!
Bliss! En av mina favoriter bland Muse's låtar!
Sök på Youtube efter mer från mitt definitiva favoritband!
Imorgon ska jag titta på konfirmandernas elddop, när de ska redovisa inför 400 pers i Gustavsbergs kyrka. :)
Godmusikaliskupplevelsekväll!
Thank God it's friday!
Nä, men seriöst, det är skönt med helg. Även fast veckan inte har varit särskilt jobbig. Fast alla skolveckor är ju jobbiga egentligen. Typ. Nästa vecka är ju ganska kort i och för sig. På måndag har vi friluftsdag på Stockholms Universitet. Ett antal idrottslärarstudenter ska få öva på oss... Hehe. Det blir väl intealltför jobbigt. Sen går vi i skolan som vanligt på tisdag och onsdag. Men på torsdagen är vi komplediga för danskvällen på Hemmesta. Fett lyx! Och på fredagen är ju alla lediga...
Och sen är det lov! Yeehaw!
Fast jag vet inte riktigt vad jag ska göra... Men jag hittar nog på något, det brukar jag göra. Finns väl några kompisar att tillgå. Jag kan nog alltid spela lite Guitar Hero hos Nils... ;)
Det är roligt, ska ni veta, skitkul. Jag är i och för sig inte gudomligt bra, men jag duger.
Sen blir det nog mycket godis. Det är ju gott. Jag har redan tjyvstartat. Följde med Johan, Karlan, Dypan, Anton och Forren till Lidl. De skulle mulla upp inför sitt lan. Så jag hänkade och köpte lite godisnappar och powerdrink. :D
Vi har prov på onsdag, genetik. Det är faktiskt lite intressant, det där om hur DNA fungerar med arvsanlag och celldelning och genteknik och kloning och sånt. Särskilt det senaste, genteknik och kloning. Nu vet jag lite mer om det där med genmanipulerad mat och sådant. Det är bra.
Fast jag måste säga att det är ganska svårt att greppa alla nya uttryck...
Jaja, ha det gott, vänner!
Godgodissmaskandefredag!
Onsdag!
Vi hade bild idag. Vi jobbar med lera och jag var bergsäker på att jag tagit mig vatten över huvudet (*relaterar till Ottsjö och garvar*) med val av motiv. Men sedan när jag började jobba, gick det bättre än väntat. Nasaret, som Karlan brukar säga.
Imorgon är det torsdag. Då ska det tas foton på konfirmationen. Jag var inte med förra året, fotografen slarvade med fotona och fick ta om det då jag inte var där. Nu får jag vara med, men nu slipper jag att ha vit klänning på mig. Fast jag ser fram emot att se de små söta konfirmanderna (särskilt pojkarna) bära vita klänningar.
Jaja, ikväll ska jag träna fotboll som vanligt. :D
Godvanligonsdag!
Skrivkramp...
Jag kan ju i och för sig säga att jag inte gillar inlämningsuppgifter, man får ångest... Särskilt den senaste, idrottsuppgiften, fett med jobbig. Man ska skriva om hälsa och jämföra sina egna kunskaper och erfarenheter med andra källor, typ WHO (World Health Organisation). Jag har typ gjort hälften, men det är inget kul får ingen motivation.
Sen så måste jag väl säga att jag ser fram emot Allsvenskan. Jag längtar efter känslan man får av att stå på Norra och sjunga, skrika, hoppa för Hammarby. Jag vill uppleva känslorna, glädje, förtvivlan, hopp, gemenskap. Jag vill sjunga Just idag är jag stark med tusentals andra människor. Då får man fasiken gåshud. Åh, vad jag älskar Söderstadion.
Fast de har ju tagit bort en sisådär 2000 platser nu, så det blir nog svårare att få plats på Norra, om man inte har säsongskort, och det har jag inte råd med. :(
Äsch, det får väl räcka för idag... Det känns bara som om jag underpresterar när jag inte skriver så mycket. Så där överdrivet mycket jag gör ibland.
Godtisdagsafton!
Ny kärlek...
Här kommer en liten snabb historielektion (som är helt frivillig att läsa):
Gruppen bildades 1965 i Cambridge i England. Då bestod bandet av Syd Barrett, Bob Klose, Richard Wright, Nick Mason och Roger Waters. Deras albumdebut var The Piper at the Gates of Dawn, då hade Bob Klose redan hoppat av.
1968 fick Pink Floyd en ny medlem, David Gilmour. Han tog över som sångare efter Syd Barrett och gjorde musiken ännu mer säregen än den var innan.
Barrett avled 60 år gammal 2006 på grund av diabetes, men mådde aldrig speciellt bra psykiskt. Det var därför han blev lämnad av bandet, han gick inte att arbeta med helt enkelt.
1968 kom albumet A Saucerful of Secrets ut och 1969 släpptes Ummagumma. Atom Heart Mother kom 1970.
1971 gav Pink Floyd ut Meddle som var början på en av deras mest kända skivor: Dark Side of The Moon (1973). Dark Side of the Moon är berömt för att alla låtarna sitter ihop och smälter samman till en lång komposition. Bland låtarna finns Time och Money, två väldigt kända Pink Floyd-låtar.
Wish You Were Here var nästa album och släpptes 1975. På den finns låten Shine On You Crazy Diamond, som är sammanlagt 25 minuter lång, dock uppdelad i två delar. Shine On You Crazy Diamond är en hyllning till Syd Barrett och hela albumet handlar om saknad och frånvaro.
1977 kom Animals ut, ett mörkt album som präglas av Roger Waters socialistiska tankegångar. Här började man se att Waters hade en viss dominans över bandet.
The Wall, antagligen det mest kända albumet efter Dark Side of the Moon, släpptes 1979. Den inre handlingen i The Wall är om murar som människor bygger upp runt sig själva. Den yttre handlingen består i rockstjärnan Pinks liv. Hela albumet är också en film med samma namn. Filmen fungerar i stort sett som en lång musikvideo till skivan. Vid det här laget hade Waters dominans blivit för stor, Richard Wright fick nog och lämnade bandet.
The Final Cut, som kom 1983, var albumet som splittrade gruppen. Waters hade tagit över för mycket.
Men Pink Floyd återförenades igen, då bara med medlemmarna David Gilmour, Richard Wright och Nick Mason. De släppte 1987 skivan A Momentary Lapse of Reason, The Divison bell och två livealbum: Delicate Sound of Thunder och P*U*L*S*E.
Pink Floyd består numera av David Gilmour (sång, gitarr), Richard Wright (keyboard) och Nick Mason (perkussionistiska instrument).
Det har varit diskussioner om en återförening, men det har inte blivit av än så länge.
Här får ni ett urval på bra låtar med Pink Floyd. Ta er gärna tid att lyssna på låtarna, de må vara långa, men de är alla varsitt mästerverk. Ni behöver inte kolla på filmerna, minimera fönstret och låt musiken flöda i bakgrunden.
Min favoritlåt som gjorde mig intresserad av bandet är Comfortably Numb. Här i liveversionen från P*U*L*S*E:
Nästa låt är Shine On You Crazy Diamond. Det är den första delen framförd på P*U*L*S*E-turnén. Tyvärr är inte hela låten med, eftersom den är för lång för att passa in i de 10 minuter som är max på Youtube.
Det här är Time från Dark Side of the Moon. Börjar möjligen lite långsamt men är en riktigt grym låt.
Här är Money från samma album. Börjar även den lite långsamt men kommer sedan igång. Det finns en anledning till att det här är den låt av Pink Floyd som låg längst på listorna i USA.
Här är låten Wish You Were Here från skivan med samma namn. Den här är oerhört vacker. Här framförs den på P*U*L*S*E.
Hey You från The Wall med den mäktiga avslutningen: "Together we stand, divided we fall!"
Sist men inte minst lägger jag upp Learning to Fly. Från albumet A Momentary Lapse of Reason. Här framförd live på The Divison Bell Tour.
Om ni undrar varför så många av videorna är liveversioner är det för att Pink Floyd är ett så bra liveband att många av deras låtar är bättre live än som studioversion.
Okej, det här var min lilla Pink Floyd-tribut. Man skulle kunna ta mig för en musikbloggare.
Annars har min vecka vart hyfsat smärtfri. Börjat träna på allvar med Reymers som jag ska spela match med mot Djurgården i morgon. Hade spanskaprov i torsdags, vilket gick bra, tyckte jag.
Tack alla vänner för en hittills trevlig vecka! Det är alltid eran förtjänst att man mår bra, om man gör det. :D
Godwannabeemusikbloggarafton!
*Epilog*
Bara för att jag är kär i Pink Floyd betyder inte det att jag är öppen för andra. ;)
Två roliga filmer
Den första är på när jag och Johan drar varsitt (torrt) skämt. Det startar före själva filmen, men det börjar så här:
"Det var två verktyg..."
Den andra filmen är från vårt numera välkända uppträdande till sången Cowboy und Indianer av Olaf Henning.
(Det är alltså jag i vit tröja, btw.)
Tyvärr kunde jag inte lägga upp några bilder, för då cepar sig internet, konstigt nog. :(
Annars har jag mått bra hittills på veckan, jedrans trött dock. Prov imorgon. Då jävlar.
Och så är det konfirmation såklart. :)
Och glöm inte att Hammarby fyller 111 år på fredag. Bär grönt och vitt för att hedra födelsedagsbarnet!
Godonsdagseftermiddag/kväll!
OTTSJÖ <3
Det var fan ännu roligare än förra året! Och då var det kul redan då.
Söndag
Avresedag. Klockan åtta åkte bussen iväg, jag satt med de flesta ledarkillarna i min egen ålder, alltså ettor och tvåor, samt några andra ledartjejer och några konfirmander. Najs resa, sov en hel del, kollade på film, åt på MAX (jävla kö, alltså), käkade godis. Allt det där man gör på en bussresa...
Ungefär vid 18:00, tror jag det var, kom vi fram till Ottsjö värdshus.
Byn är väldigt liten, består i stort sett av en ICA-butik, några hus och värdshuset. Den ligger vid en sjö som är inramad av ett antal mäktiga fjälltoppar. Väldigt vackert landskap uppe i fjällen...
Jag blev inkvarterad med de andra första- och andraårsledarna i stuga nummer 10. Vi var tio stycken som bodde där och vi hade inga grannar vägg i vägg. Det innebar att vi kunde ha party hela natten, dansa runt med hög musik, och det gjorde vi.
Middag nån timma efter ankomsten. Sedan andakt och sängläggning.
Måndag
Vi gick upp tidigt, käkade frukost och sedan bar det av mot Trillevallen. Vi hyrde grejer och köpte liftkort, men tyvärr var vädret så illa att vi åkte hem till värdshuset igen...
Hemma i Ottsjö planerade vi ettor inför kvällen då vi skulle anordna en tävling med en massa utmaningar och en tipsrunda. Det var det vi gjorde före middag, typ. Vi hade lite rast också. Rast var något vi hade mycket av under veckan. Efter måndagen jobbade vi ingenting.
Nån gång under dagen åkte jag och Ludde tefat nedför slänten mot ICA. Vi snurrade runt baklänges och voltade, varpå jag skrapade näsan. Det var jätteroligt och dokumenterades t o m. Men jag har inte filmen här, inte jag som filmade.
Middag klockan fem. After that anordnade vi de där tävlingarna för konfirmanderna, tvåorna och treorna. Det var rätt kul. Typ. Efter det var det tipsrunda. Det var fett kallt. Brr...
Grupp sju vann både utmaningarna och tipsrundan.
Sedan andakt och säng.
Fast vi sov inte hela tiden. Klockan tre gick vi upp och skottade igen ett av ledartjejernas hus.
Tisdag
Vi fick faktiskt sovmorgon på tisdagen. Frukosten serverades halv nio. Kvart över nio satt vi i bussarna mot Trillevallen. Ovh den här gången fick vi faktiskt åka.
Det hade snöat så pisterna och framförallt offpisterna var fyllda med snö. Skitnajs terrängåkning. Vi hittade massor av roliga dropp och hopp ute i skogen.
Vi åt lunch i en liten värmestuga i utkanten av liftsystemet och åkte sedan vidare.
Jag har ju inte det bästa minnet så jag vet inte exakt vilka jag åkte med den här dagen... Men jag tror att det var mest Ludde och Fredrik. Jag vet i alla fall att Ludde var den jag åkte mest med under veckan, typ hela tiden faktiskt. Sedan var det alltid random personer som hängde på oss (:P). Den dagen var det Fredrik, Karlan, Persson och Tom. Bland annat.
Jag gjorde också en rolig vurpa på väg till lunchen.
Jag följde efter Tom uppför vallen som markerade pisten mot offpisten. Tyvärr fick jag lite för mycket framtyngd och jag gjorde ett oerhört snyggt magplask. Det var så roligt att Felicia också ramlade för att hon skrattade.
Innan middagen bastade jag, det var skönt. Efter middagen hade konfirmanderna lektioner då vi hade rast. Till sist var det andakt och i säng.
Fast vi sov inte så mycket den här natten heller...
Vi kollade på film, Tenacious D - Pick of Destiny, fram till två. Då smög vi över till ett av tjejkonfirmandhusen. Luddes syrra Greta fyllde år och hon väcktes med sång, tårta och presenter. Samt en plastblomma, men den kunde hon ju inte få, vi hade tagit den från vårt hus. Så vi hämtade tillbaks den dagen efter.
Efter födelsedagsfirandet skottade vi igen deras dörr och smög tillbaka och sov.
Onsdag
Ännu bättre offpiståkning än tisdagen. Vi åkte lite mer på andra sidan pistsystemet. Vi åkte nästan bara terräng på onsdagen faktiskt. Skitkul dag.
Det lustiga var att ju längre in på veckan jag kom ju mer ramlade jag. Kan bero på att man vågar mer efter ett tag. Men i alla fall, jag låg ner hur mycket som helst. det är bara att fråga de jag åkte med. Typ Ludde, för jag kommer inte ihåg de andra vi åkte med. xD
På kvällen hade vi en "tacobuffé och filmvisning. Jättetrevligt. Och den natten sov vi faktiskt.
Torsdag
Torsdagen var terrängåkningen inte lika skön längre. Den var i stort sett omöjlig att åka i. För djup... Eller som jag själv uttryckte det:
"Snön är som en nybakt paj. Hård och krispig ovanpå men mjuk inuti."
Jag ramlade ännu mer än dagen före. De två snyggaste vurporna var båda i parken.
På mitt första, och enda hopp, på "Big Jump" resulterade i att jag landade platt pankaka på ryggen. Det gjorde lite ont.
Åket efter skulle jag åka på ett litet gupp. Tyvärr var det väldigt mjukt och skidan skar igenom och jag voltade framåt och fick snö i hela ansiktet. Kallt.
Den här dagen kom jag i alla fall vilka jag och Ludde och jag åkte med. Mest konfirmander faktiskt.
På torsdag natt jävlades vi lite med några av konfirmandkillarna. Det gick bra i början, men sen blev vi typ avslöjade och det kom av sig. De hade nattligt besök av några tjejkonfirmander så vi bestämde oss för att bråka lite med dem.
Först skottade vi igen deras ytterdörr, sen smög vi runt på baksidan till bakdörren, smög in och tände alla ljus och satte på TV:n. De blev faktiskt lite rädda först innan de visste vilka det var.
Fredag
Även den här dagen åkte jag och Ludde mest med konfirmander, någon måste ju hålla koll på dem.
Det bästa på skiddagen var i alla fall när Fredrik och Henrik ställde upp i slalomtävlingen. De hade på sig kostym, bar på varsin portfölj och pratade i telefon. Det såg skitkul ut. Tyvärr vann de inte, men Pelle Lilja och hans söner knep varsin medalj i respektive klasser.
Sedan lämnade vi in skidor och sånt och åkte tillbaks till värdshuset. Vårt hus avslutade planeringen av "Fredagskul" och bastade.
Klockan åtta började veckans höjdpunkt. Det gick ut på att varje hus skulle framföra varsin sketch inför de andra. Det var allt från parodier på ledare till parlamentet.
Höjdpunkterna var Tom och Henrik tror jag. Och vårt framträdande såklart...
Vi började som ettorna och tvåorna gjorde förra året. Då hade David och en till dansat till Bob Sinclair's Rock This Party. Så David fick gå in och börja som de gjorde då. Men istället stannade vi musiken och bestämde oss för att det kunde vi inte göra igen, så vi "improviserade" istället.
Lukas fick sätta sig på en stol framför publiken. Sen gav jag och Ludde honom en lapdance till It's Raining Men. Vi gick så långt som till kalsongerna innan vi bröt. Big Success!
Efter lapdancen satte sig alla på rad och drog varsitt torrt skämt i stil med:
"Två verktyg kollade på TV, en såg."
Vi som sa skämten skrattade också överdrivet mycket, det var typ det som fick folk att skratta egentligen, för skämten i sig var som sagt ganska torra.
Vi avslutade med att sjunga och dansa till en tysk afterski-låt. Cowboys und Indianer hette den. Den gick verkligen hem.
Lördag
Hemresedag. Upp tidigt för att städda och packa.
Bussresan hem såg ungefär ut som ditresan. Dock lite roligare, med mer tysk allsång.
Vi åt på Restaurang Gyldene Måsen i Sundsvall. När vi skulle gå ut drog vi igång Cowboy und Indianer. Vilket de flesta tyckte var kul, förutom en tråkig snubbe som sa åt oss att hålla käften.
Vi kom hem till Gustavsberg ungefär vid åtta.
Det finns massor med roliga minnen och händelser från det här lägret som inte kom med. Man måste väl helt enkelt ha vart med egentligen.
Men jag ska lägga upp lite bilder när sidan funkar som den ska. Jag ska också länka lite filmer på oss glada människor...
Goddagenefterhemvändardagendag!
